Kärnborrning för ledningsbygge vid Käppalaverket

Vid Käppalaverket på Lidingö renas avloppsvatten från mer än en halv miljon människor i elva kommuner norr och öster om Stockholm. Här finns sedan starten 1969 två rötkammare där slam från reningen av avloppsvattnet rötas och bildar biogas. Belastningen på verket och de båda rötkamrarna har givetvis ökat kraftigt sedan dess och nu pågår utbyggnad av en tredje rötkammare för att långsiktigt säkra kapaciteten. 

Illustration ny rötkammare
Ny rötkammare anläggs i underjorden vid Käppalaverket.
(Bild från www.kappala.se)

NCC har fått uppdraget att både anlägga den nya rötkammaren och en anläggning för högflödesrening för att klara framtida skärpta reningskrav. Den nya rötkammaren kommer, liksom de två befintliga, att placeras i berg och det är ett omfattande sprängningsarbete för att skapa det nya utrymmet. När det gäller ledningsbygge i berget – mellan ett stigschakt och rötkammaren skall det bl.a. dras el och en del andra installationer – har NCC anlitat Styrud. Sammanlagt rör det sig om 6 stycken genomföringshål i diameter 250 och 400 mm och mellan 7-9 meter som ska tas upp i berget och förutsättningarna är inte de enklaste.

– Vi har haft en diskussion kring metoder för att få till de här genomföringarna på bästa sätt, säger Frida Ovemar som är platschef på NCC. För att kunna utföra borrningar samtidigt som det pågår sprängningsarbete, måste borrutrustningen placeras i det lilla utrymmet i stigschaktet. Det begränsade ju urvalet av metoder.

Frida har tidigare samarbetet med Styrud bland annat vid Citybanan inne i Stockholm och då också mött Andreas Israelsson som är Styruds arbetschef vid Käppala. Andreas bekräftar att bristen på utrymme och det faktum att riggen måste placeras på en byggställning för att komma i läge, är något av en utmaning, tillsammans med tidspress och precision.

– Vi valde kärnborrning, eftersom det är den utrustningen vi kan ta in och placera på det här viset, säger Andreas. Det är dessutom krav på hög precision, med självfall på 2mm/m för några av hålen och det kan vi uppnå med den här metoden.

– Hålen vi borrar här är i dimension 250 och 400 mm, fortsätter Andreas. Det är riktigt grova dimensioner när det gäller kärnborrning.

Kärnborrning från byggställning Dimension 250 resp. 400 mm
Kärnborrning från byggställning. 6 st hål, 7-9 m långa i dimension 250 resp. 400 mm

Att jobba med borrutrustningen på byggställning är inget nytt. Andreas tar upp de omfattande renoveringsarbetena på Årstabron som exempel, där Styrud medverkade och han själv var projektledare. Och arbete vid Käppala är inte heller nytt; 2008 var Styrud här och utförde raiseborrning för 2 ledningskanaler för avlopp, samt tog upp en tunnel på 2×2 meter med hjälp av wiresågning.

Vid Käppala har man stött på ytterligare problem, då själva berget visade sig bjuda tuffare motstånd än väntat. Frida konstaterar att det är mycket hård kvarts i vägen och borrningarna har inte gått så fort som man önskat.

– Nu ser vi till så att maskinen får gå längre dagar, säger Andreas och hoppas på att hinna klart med samtliga hål i tid för de andra arbetena som ska igång i projektet.

Länkar

NCC skriver om projektet på sin hemsida.

Käppalaverket skriver om bygget av ny rötkammare.

 

Vill du veta mer?

Läs mer om Styruds bergarbeten och kontaktuppgifter här!

Dela gärna: