Med AT-teknik i Söderledstunneln

Kort om tid, ont om utrymme. Drygt 75 meter genom grus, sand, sten och berg. Och upprymning till 400 millimeter.
Ett specialuppdrag för Styruds stora AT-rigg.

Någon liknande styrd borrning har inte gjorts i Sverige tidigare, säger Styruds Johan Lundberg.

Fem sommarveckor har södergående tunnelrör i Söderledstunneln i Stockholm varit avstängt för arbeten inför kommande renovering. Bl a har Styrud borrat och dragit en rejäl självfallsledning i stål, som ska transportera spolvatten från tunneln till ett sedimenteringsmagasin ”en våning ner”.

Beställare var Trafikkontoret i Stockholm och Styruds uppdragsgivare NCC.

– Att det blev styrd borrning beror på flera saker, förklarar Rolf Tegnér på NCC.

Hit hör tight tidsschema, att ledningen skulle ner på 6 meter, begränsad takhöjd och befintliga installationer. Dessutom måste en fil hållas öppen för utryckningsfordon och egna bilar.

Fördelen med styrd borrning är att riggen tar liten plats, kan arbeta från markytan och endast kräver en mindre startgrop. För att kontrollera bergets exakta läge och eventuell blockighet, gjorde NCC en djup spontgrop där grus och berg möttes.

Borrsträckan gick parallellt under tunnelns golv – 30 meter i grus, sand och sten och därefter 48 meter i rent berg – och med precision in i takvinkeln till en undre, korsande, fd järnvägstunnel.

– Genom att placera sedimenteringsmagasinet i den nedre tunneln, slipper vi en massa pumpstationer, förklarar Ingrid Gyllfors på Trafikkontoret. Placeringen avgjorde också valet av metod – styrd AT-borrning blev då enda möjligheten.

När borrhålet rymts upp i två steg, drogs ståltuben in. I längder om 6 meter, som svetsades ihop efter hand nere i järnvägstunneln. Stålröret injekterades fast i berget och fodrades slutligen med ett PEH-rör.

– Det hela fungerade över förväntan, menar Rolf Tegnér. Det låg ett par stora block i borrlinjen innan berget, men det löste sig. Själva borrningen i berget var helt odramatisk och tidplanen höll. Vi hade alla jobbat hårt och intensivt i början för att inte tappa tid på slutet.

Också Ingrid Gyllfors är nöjd.
– Vi gjorde de förberedande arbetena för att beta av jobb, som vi uppfattade som lite riskmoment – och som var skrymmande i tunneln. Men det gick väldigt bra och vi är jättenöjda.

Recycling av bentonit
Det går åt mycket borrvätska när man kör AT. Vätska som får cirkulera – renas och återanvänds.

– Vi samlade upp borrkax och bentonit i en container i järnvägstunneln och pumpade upp det till vår recyclingsanläggning i stora tunneln, förklarar Benny Andersson, Styrud.

För detta hade ett vertikalt hål borrats mellan de två tunnlarna. Det kommer senare användas för kabeldragningar.

Sedimentering av tungmetaller
Söderledstunnelns väggar tvättas regelbundet och spolvattnet blir kontaminerat av tungmetaller. Syftet med sedimenteringsmagasinet är i första hand att rena spolvattnet, men även dagvatten kommer ledas dit.

Idag går allt vatten från tunneln direkt till Henriksdals reningsverk via spillvattennätet. När anläggningen står klar, är det endast renat klarvatten som tar den vägen.