Sänkbrunn som fundament i historisk miljö

En ny hiss skall byggas intill Skansbron som går över Hammarbyslussen i Stockholm. Skansbron togs i bruk 1925 och ingick i det för den tiden enorma infrastrukturprojektet Hammarbyleden. Nya installationer vid gamla konstruktioner kräver lite extra försiktighet och emellanåt också lösningar utanför gängse praxis. Styrud har fått förtroendet att utföra grundläggning för den nya hissen, ett nybygge som inte får inte påverka vare sig brons eller slussens fundament.

Hammarbyslussen 1926

Hissen vid Skansbron byggs alldeles intill brons ena fäste och givetvis har geoteknisk undersökning föregått planeringen, men med en 100-årig konstruktion vet man ändå inte exakt hur det förhåller sig. En skada på befintlig konstruktion skulle i värsta fall kunna leda till påverkan på Mälarens reglering.

Utmanande geoteknik
Hur kan man då utföra grundläggning med minsta möjliga påverkan på omgivande jordlager och befintliga konstruktioner? Lösningen för hissen vid Hammarbyslussen blev en sänkbrunn! Vanligen anläggs en sänkbrunn genom att antingen prefabricerade eller platsgjutna betongsegment sänks ner till önskat djup genom invändig urschaktning. Vid Skansbron användes istället segment i stål till brunnen. Segmenten tillverkades i 1,5-metersbitar och svetsades ihop successivt på plats och sänktes genom invändig, mycket försiktig schaktning.

Stålsegment till sänkbrunnen

  •  – Det har tagit två veckor från byggstart till färdig brunn, berättar Stefan Björnson som var Styruds platschef under projektet. Den färdiga brunnen är 3 m i diameter och 5,5 m djup och är nu fylld med betong.
  • Hissen vid Skansbron kommer alltså att vila tryggt ovanpå en mycket grov och stabil stålpåle, som anlagts utan vare sig vibrationer eller annan påverkan på de omkringliggande befintliga konstruktionerna.