Styruds personal går under jord

Nu är det inte bara borrhuvuden och borrkronor som tar sig fram under jord. Även Styruds personal kan ses krypa fram därnere. Premiärturen togs i Hammarby Sjöstad.

– Det var ett specialjobb – en riktig utmaning, säger projektledaren Johan Lundberg. Och det gick bra! Hinder i ledningslinjen är till för att kringgås. Borras under eller vid sidan av. Om det inte går, gäller det att hitta alternativa lösningar. Som när en stålspont spärrade vägen i Hammarby Sjöstad.

Gatuvattnet från Hammarby Fabriksväg måste renas och skulle därför anslutas till Vägverkets trafikdagvattenmagasin vid Södra Länken. En mindre del i ett stort projekt åt Stockholm Vatten – med Peab som entreprenör.

– Sträckan var nog inte mer än 12 meter, berättar Johan Lundberg. Nästan lite löjligt kort. Men dock så svår.

I ledningslinjen fanns en lång och mycket djup stålspont och en pålad stödmur av granit. Sponten, som hör ihop med Vägverkets byggnation av Södra Länken, måste vara kvar av geotekniska skäl. Och muren skulle helst behållas intakt. Dessutom fanns redan gott om kablar och ledningar i marken. Målet var en dagvattenbrunn mellan stödmuren och Södra Länken.

Lösningen blev en kryptunnel. Ett 1000 mm stålrör rammades fram till stålsponten. Röret tömdes därefter på lera, så att Styruds personal kunde krypa in och skära hål i sponten för hand.

– Kunden ville ha ett 400 mm stålrör. Men för att kunna klättra in, var vi tvungna att först ramma det större röret, säger Johan Lundberg.

– På andra sidan sponten var det grus, därför bytte vi till hammarborrning. Borrade in 400 mms röret i det stora röret, genom hålet i sponten, under stödmuren och vidare fram till anslutningspunkten och direkt in i dagvattenbrunnen – ett flertal meter under mark.

Nils-Erik Hermansson på Stockholm Vatten och Björn Albertsson, geotekniker på WSP, var båda med i ett inledningsskede. Efter att först ha tittat på konventionell schakt och stött på problem, träffade de Johan Lundberg på plats och enades om hans lösning som bästa alternativ.

– Något annat hade blivit väldigt krångligt, säger Björn Albertsson. Det var ju en ganska kort sträcka, men den var besvärlig.

Alternativet konventionell schakt med spont föll bl a på att här fanns en mängd korsande ledningar. Ett annat problem var ledningsdjupet. Den nya dagvattenledningen måste ner på ca 6 meter.

– Vi gick in på en brunn som leder Vägverkets dagvatten in i deras avsättningsmagasin, berättar Nils-Erik Hermansson. Brunnen ligger djupt och för att det ska fungera rent hydrauliskt, måste vi ner på samma djup. Det hade varit väldigt komplicerat att gå uppifrån och frilägga alla befintliga vatten- och elledningar.

Dela gärna: