Wiresågade ventilationsschakt eliminerar explosionsrisk vid askdeponering

36 meter ner i berget under Händelöverket i Norrköping – ett av landets största kraftvärmeverk – finns nio stora bergrum. Ända fram till 2004 användes delar av bergrummen för lagring av eldningsolja.

Förbränningsprocessen vid Händelöverket genererar stora mängder aska. Denna har de senaste åren deponerats i bergrummen och man räknar med att bergrummen ska klara verkets deponibehov 10-15 år framåt.

Deponeringsprocessen är rätt enkel – askan blåses ner i bergrummen genom borrade hål, samtidigt som vattennivån  i bergrummen anpassas så att askan alltid är helt täckt av vatten.

Pang i bygget

Det visade sig emellertid att det inte är ofarligt att lagra aska så här. År 2004 inträffade ett antal explosioner i bergrum och närliggande tunnlar. Omfattande undersökningar inleddes. Så småningom upptäckte forskarna att om den fuktiga askan innehåller metalliskt aluminium så kan vätgas bildas. Och när vätgashalten i bergrummet överstiger 4 procent så behövs bara en gnista för att utlösa en explosion. Vilket också hände.

Hushållsavfall, som är merparten av bränslet vid många kraftvärmeverk, är tyvärr just det avfall som innehåller mest aluminium, t  ex i form av använd aluminiumfolie.

Massor av luft

Lösningen på problemet är ventilation. Vid Händelöverket installeras en tilluftfläkt med kapacitet på 70.000 m3 per timma i ena änden av bergrummet och en lika stor frånluftfläkt i andra. Detta garanterar att vätgashalten i luften aldrig kommer i närheten av explosionsnivån. Lyckligtvis vet man också att gasbildningen avtar med tiden, och så småningom upphör helt. 

Wiresåg istället för dynamit

– Att ta upp kanaler genom berget för så här stora luftmängder är komplicerat, säger Benny Broman på Händelöverket. Vi försökte först med sprängning, men metoden var både osäker och tekniskt svår.

– När det var dags att driftsätta nästa bergrum för asknedmatning kom Styrud TGB in i bilden och föreslog wiresågning. Kanalerna gjordes koniska (1.5×1.5 m upptill, 2.5×2.5 m nedtill) för att det berg som togs bort skulle kunna falla ner i bergrummet. Resultatet blev helt perfekt, och på köpet fick vi kanaler som är extremt släta, vilket är en fördel genom att de askpartiklar som följer med luftströmmen inte fastnar. Vi är nöjda med resultatet och det känns bra att ha hittat en metod som kommer att fungera även i framtiden, avslutar Benny Broman. 

Montering i blindo

– Själva wiresågningen var inget större problem – den metoden har vi använt massor av gånger, berättar Curt Bergström, projektledare på Styrud TGB. Det svåra i det här fallet var koppla ihop sågwiren till en ändlös slinga. I vanliga fall kopplar vi ihop wiren underifrån, men här fick vi inte gå in i bergrummet utan var tvungna att tillverka ett specialverktyg som kopplade ihop wirarna i bergrummet och som fjärrstyrdes från markytan. Lite knepigt, men det fungerade.

Wiresågat schakt
Ett av schakten under Händelöverket i Norrköping.
1,5 x 1,5 m upptill, 2,5 x 2,5 nedtill och ca 33 m djupt.

Läs mer om hur wiresågning går till i vårt metodblad.

Vill du veta mer om wiresågning eller borrning i berg kontakta Johan Blomdahl
Epost johan.blomdahl@styrud.se eller telefon 0703-49 60 42

Dela gärna:
Letar du efter något?

Generic selectors
Matcha exakt
Sök i titel
Sök i innehåll
Sök i inlägg
Sök i sidor
Filtrera via kategori
Okategoriserade
Kundcase - Schaktfri ledningsbyggnad
Kundcase - Grundläggning
Kundcase - Geoenergi och vatten
Kundcase - Gruvor och prospektering
Styrudkoncernen
Schaktfri ledningsbyggnad
Grundläggning
Geoenergi och vatten
Gruvor och prospektering